Vardagsbestyr
Storpaschan och lillpaschan är i simhallen och jag är ensam hemma. Eftersom jag har sovit till tio idag (och alltså inte kan skylla på trötthet) finns vissa saker som bör göras i detta huset.
Bland annat ska jag inviga mitt nya smartmopsystem på övervåningen. Tanken är att dammsugaren aldrig mer ska få komma upp dit. Om ma ska tro Smartmoppstillverkarna så kan smartmoppen klara av all städning själv. Troligtvis kan den passa barnen, reparera trasiga förhållanden, handla, laga mat och beskära träd också.
Med andra ord var RUT-avdraget ett helt onödigt påfund, tänk vad mycket pengar Svea rike skulle dra in på att leverera ett smartmoppskit till alla Sveriges hushåll istället. Jag köpte mitt för 69,50 på City Gross. Ett litet tips bara.
Vidare finns det en tvätt som hänger ute som behöver tas in, vikas och läggas in i skåpen. Hängde ute igår eftersom det var så STRÅLANDE vackert väder. Dessvärre regnade det på natten så nu är väl tvätten sur. Dessutom ligger en skrynklig, halvsur tvätt i maskinen sedan igår och väntar på att hängas.
Men hej, vänta här nu! Varför börjar jag helt plötsligt yra om min TVÄTT och mina städbestyr? Det finns ju världsproblem som behöver lösas! Det finns ju så himla mycket viktiga grejer att diskutera (med sig själv). Troligtvis har vi här bara en indikation på att DET LILLA LIVET är det som trots allt dominerar tankarna.
Det är därför jag försöker förklara på unga och naiva människor, att den dagen du skaffar familj är det slut med världsangemang. Då är det bara familjeengagemang som gäller.
Och det är lika spännande det. Nu funderar jag på hur det ska gå om lillpaschan blir bajsnödig på badet. Han har ju inga vattentäta blöjor idag och är knappast rumsren. (Eller, han säger att nu kommer det bajs, vilket framgår ganska tydligt av ansiktmimiken) Tänk om han bajar i badbyxorna och vad ska storpaschan ta sig till då, om det flyter iväg en bajsklick i poolvågorna? Herreminskapare, vi får hoppas att det går bra.
Eller tänk om lillpaschan halkar på golvkaklet? Jag som inte packade ner hans Timberland-badsandaler (använda en gång).
Nej, nu får jag fan ta och ge mig, nu är det bara ordbajseri på gång. Det här är troligtvis det sämsta blogginlägget hitills.
Jag sparar det enbart för att påminna mina läsare om att inte ens jag är så jävla rolig när det kommer till kritan.
Adjö, smartmoppen väntar.
Du är grym på att skriva vännen :)
Drar på smilbanden både en och två gånger när jag läser din underbara blogg. Hoppas du fortsätter även efter unge nummer två är kläckt... 5 Oktober snaart ;) Skickar ett jätte lass med kärlek från min lilla familj till din växande familj <3<3<3