dedong

Men det fanns flera anlednigar till att fira än... ja varför man nu firar eïd.

Svärmor har skaffat en varmvattenberedare efter att i 57 år ha gått till hammam och tvättat sig en gång i veckan och skött sin och sex barns hygien med enbart kallt vatten (Hur har detta varit möjligt? Hon har aldrig heller ägt en barnvagn.) Vidare har hon på senaste tiden fått två nya barnbarn, hennes yngsta dotter har tagit sin examen, byggt en övervåning på huset och den ynsta sonen ska snart flytta till Europa. Livet ler mot svärmor, trots sjukdom, onda ögon som kastas, gubbar som inte gör som man vill och pengar som aldrig finns.

Efter en flygresa kan sammanfattas,

*Nattflyg.

*Lillpaschanhöll sig bisarrt nog vaken till två på natten.

*Bebisen hade hysterisk snuttbuffé.

*Ungen i sätesraden bredvid var sjuk och skrek oavbrutet i cirka två timmar, spottade och fräste ut cirka en miljon bakterier över min familj. (Hennes puckoföräldrars flyga-med-barnutrustning bestod av en flaska Mer och ett paket våtservetter. Fattar man inte att en tvååring behöver underhållning på en fyra timmar lång flygresa ska man fasiken stanna hemma och titta på Packat och klart istället.)

*En mellanlandning i Göteborg (?) varefter, oklart varför, halva planet beordrades av kabinpersonal att organisera om placeringen i planet. Vi fick flytta från rad 4 till rad 5, skitkul med ett spädbarn, en 2,5 åring och massa jävla skötväskor och bärselar, jackor och Gud vet vad.

fortsatte resan, efter en snabb kopp kaffe, i svägerskans halvdöda Polo.

Utan säkerhetsbälten och barnstolar, i maxhastighet ut på de tunisiska vägarna, klockan fyra på morgonen, med en last som garanterat översteg tillverkarens rekommendationer, inträffade faktisk bara två incidenter: vi körde över ett gupp i hundra kilometer i timmen varav jag slog huvet i taket och risk förelåg för shaken baby syndrome och vi var i samma hastighet tvungna att väja för en död åsna som låg mitt i vägen.

Min man tänkte gå ur bilen och FLYTTA åsnan, men det projektet avstyrdes tack och lov. Hur flyttar man förresten en död 300-kilos åsna? Släpar den i svansen? Det går ju knappt att flytta en levande åsna såvitt jag förstått det. Men tanken var ju fin.

Efter fyra timmar bilresa var vi slutligen framme i charmanta ökenstaden Gafsa. Då hade jag inte sovit på 30 timmar. Det tog mig tre dagar ett repa mig efter den pärsen.

Gafsa ÄR Tunisien. Ni som chartrat till Tunisien har visserligen varit där rent geografiskt, men turistställena är bara en kuliss för att tillfredställa med landets enda försörjning förutom dadlar och fosfat, turister.

Första gången, och andra och tredje, jag besökte min mans hemstad blev jag djupt kulturCHOCKAD.

Nu älskar jag stället av hela mitt hjärta.

Ingenting är rakt eller organiserat. Alla gör som dom vill. Inga regler finns om du vill bygga hus, ett staket, öppna kafé, anlägga en soptipp eller parkera bilen. Självklart är det ingen totalt galen anarki, det finns poliser, lagar och hårda sociala regler, men hela staden ser ut som en enskild egendom, inte ett styrt samhälle. Folk går överallt och dygnet runt, helt osannolika saker händer hela tiden, det är ett organiserat kaos.

Jag skulle aldrig våga gå ut själv i Gafsa. Inte för att det finns risk för att bli rånad, våldtagen eller utsatt för andra övergrepp, utan därför att de sociala koderna som gäller i Sverige bara är att glömma här.

Jag och min älskade svärmor tog med lillpashan i vagnen (importerad från Sverige av svärmor) till souk (marknaden varje onsdag). Min man vägrar följa med mig ut och shoppa i Gafsa, han blir helt vansinnig av att alla stirrar helt oblygt och får panik av frånvaron av den försiktiga artighet som råder i folksamlingar i Sverige. I Sverige visar man HÄNSYN, där är det survival of the fittest som gäller.

Min svärmor njöt när hon fick plöja med barnvagnen genom folkmassorna. Först körde jag vagnen, men när hon insåg att hon kunde använda den som ett slags plog för att preja undan folk ville hon såklart köra.

Hennes beteende var totalt logiskt i souken i Gafsa, hade hon betett sig så i Svergige hade hon garanterat ansetts vara sinnessjuk, rymt från beckis typ.

Skrikandes och vilt gestikulerandes manade hon på folket framför oss som om det vore får.

Sen skulle hon köpa en klementin till lillpashan men det slutade med att hon istället blev förbannad på fruktgubben för att han tog så hutlöst betalt för klementinerna och lillpaschan blev utan klementin. Det var jävligt roligt att gå på souk med svärmor. Jag älskar henne.

En annan bisarr incident var när min man skulle gå till frisören med lillpashan. Vi klipper honom bara i Tunisien eftersom svenska frisörer inte kan klippa små barn med sax, de kör på med maskinen för att de ska gå fort när ungarna vägrar sitta still. I Tunisien klipper de ordenliga frisyrer. Men det roliga var att efter att frisören hade klippt lill-P FÖNADE han till på köpet ut håret på honom så att han fick en redig pottfrisyr! Hans vrål hördes över hela gatan och hans lilla hand höll krampaktigt i en halvsmält chokladkaka som hans pappa hade försökt muta honom med. Vad söt han blev! Tyvärr finns inga bildbevis men Gud så gulligt det var!

Nu lite bilder och sen gå och ta hand om en liten vrålapa och en stackars snällpappa.

Lillpaschans lamm.

Det var inte så kul att rida på lammet.

It takes two baby.

Nu ska vi gå med farmor till souk.