dedong

Dags att skriva av mig lite. Har varit upptagen med att föda ett barn, amma det, sysselsätta ett annat barn och skydda det första från det andra barnets hårda kärleksyttringar. En entusiastisk storebror som gärna gungar babysittern (med risk för att minipaschan ska drabbas av shaken baby syndrome), matar babyn med apelsiner (genom att dunka dem i babyns ansikte) men också pussar pussar pussar och bryr sig, tröstar och övervakar som en riktigt duktig storebror ska.

Nu har en balans börjat skapas och jag kan sitta vid datorn medan babyn sover i sin vagn. Det är ingen klyscha att andra barnet är enklare än det första.

Jag försöker komma på vad jag ska skriva om. Jag har en massa trådar i huvudet, men inget som är tillräckligt intressant för att det ska engagera mig till skriv-diarré-fasen.
Orkar inte mala på om mammalivet, jag är inte den första som fått barn och inte den sista. Min svägeska har fyra och min svärmor hade sex (och fick sex barn, hahahahaha, fattar ni, fattar ni?). Inte så mycket att orda om.
Inget på TV har varit upprörande heller den sista tiden.

Antar att jag är så upptagen med baby baby baby barn barn barn man att jag inte orkar bry mig om något annat och så ska det väl vara också.

Vilket omedelbart får mig att gå igång på HUR man kan ha ett liv/intressen vid sidan av familjen. Jag tycker att det är jättebra och härligt för dem som har det, men HUR får man till det rent praktiskt? Nej det är helt jäkla obegripligt.

Typ tjejerna som är med i Mama (som jag för övrigt ska sluta prenumerera på omedelbart, jag får ÅNGEST) som typ har snygga kläder, fina kroppar, snygga frisyrer (!). Men de kanske inte ammar? Amningen kan man ju ta till som ursäkt för det mesta. ("Nej älskling, jag kan inte göra det och det, ser du inte att jag ammar!")

Ja herreminskapare. Inte blev det mycket av det här. Men ett litet livstecken är väl i varje fall bättre än inget. Man får tacka för det man får och hålla käften sen.
Nu ska jag fixa minipaschans babyalbum.